Att göra det rätta 14.15 mars 2015
ATT GÖRA DET RÄTTA
ETIK OCH KREATIVIITET
14 mars – 15 mars 2015
STOCKHOLM
Seminariet vänder sig till deltagare som efter avslutad utbildning i psykodrama önskar inspiration i psykodramatisk form för professionell och personlig utveckling.
Hur vi ska handla och göra rätt i psykoterapi och mellanmänskliga professionella sammanhang har alltmer inneburit (förutom regler och lagstyrning) metoder där riktlinjer utformas hur den professionelle ska handla. Metoden kan innebära allt från en manual med preciserade frågor till ramar som styr en process som äger rum innanför ramen. Metoden styr även vilken betydelse den professionelle har att själv avgöra vad som är att göra rätt.
Etiken betonar den enskildes möjlighet att fatta val och kunna avgöra om det blir rätt. Här finns oftast inte uttalat vad som är att göra rätt utan detta är den enskildes beslut. Denna valfrihet är en utmaning att kunna hantera. Genom tiderna har kunskap för att göra rätt hämtats från den religiösa och filosofiska sfären. Aristoteles från den grekiska Antikens tänkare skrev exempelvis om detta i sin bok Den Nichomachiska etiken genom att betona hur människan behövde träna att utveckla sina dygder (”duglighet”) göra goda handlingar samt utveckla en balanserad hållning. Besinning var något som hyllades i Antiken. Det innebar exempelvis att utveckla vänskap som varken var överdriften dominans eller underdriften underkastelse. Denna balanserade hållning styrdes av människans förnuft och vilja och omfattade våra känslor och begär/lustar. I de antika dramerna gestaltades dessa tankar om hur människan som inte kunde balansera drabbades av gudarnas vrede och blev olyckliga.
Kristendomen har sedan dess dominerat våra tankar om etik och moral. De sju dödssynderna och motsvarande dygder har likheter med Aristoteles, där exempelvis dygden medmänsklighet motsvaras av dödssynden avund. Här betonas kärleken som grund för hur vi ska göra rätt, liksom ett regelsystem ”Tio Guds bud”.
Idag finns inom filosofin tankar att vi inom Västeuropa sedan 50-talet lever i en postmodern tid som kännetecknas av att det inte finns något som är rätt eller fel utan allt är relativt. ”Gud är död” utropade Nietzsche redan under 1800-talet. Gud som skulle kunna kännetecknas som tillvarons yttersta grund. Moraliska regler går i så fall inte att upprätta eftersom den moraliska frågan om vad som är en rätt handling är subjektiv. Nu finns inte längre några objektiva skyldigheter och inte några objektiva moraliska värden (nihilism). Sanningen är en konstruktion som exempelvis språkbruket visar på. Tänkande bakom den postmodernistiska synen på moral och etik är existentiella filosofer som Kierkegaard, Nietzsche, Sartre som alla betonade subjektivitetens betydelse i en framväxande vetenskaplig betoning på det objektiva. Även Wittgenstein med sina tankar om språkets konstruktion är en grund för den postmoderna teorin. Vad har då den postmoderna människan att hålla sig till?
Morenos svar på denna fråga är begreppet kreativitet/spontanitet samt att kunna upprätta tele, en ömsesidig inlevelse till den andre som kännetecknas av respekt och kärlek. Men hur ser vi på kreativitet och att göra rätt? Innebär den kreativa handlingen att vi gör rätt?
Kurslokal
Södermalm, Stockholm
Tid
Lördagen den 14 mars klockan 10.00–20.00
Söndagen den 15 mars 10.00–16.00
Kostnad
2 500 kr inkl. moms
Ledare
Kerstin Jurdell
socionom, filosofie magister, psykodramaregissör, T.E.P.
Lärare i psykodrama sedan 25 år i Sverige,
Tyskland, Finland, Norge och Portugal.
Privat verksam med utbildning, handledning
och individ/ familjeterapi.
ETIK OCH KREATIVIITET
14 mars – 15 mars 2015
STOCKHOLM
Seminariet vänder sig till deltagare som efter avslutad utbildning i psykodrama önskar inspiration i psykodramatisk form för professionell och personlig utveckling.
Hur vi ska handla och göra rätt i psykoterapi och mellanmänskliga professionella sammanhang har alltmer inneburit (förutom regler och lagstyrning) metoder där riktlinjer utformas hur den professionelle ska handla. Metoden kan innebära allt från en manual med preciserade frågor till ramar som styr en process som äger rum innanför ramen. Metoden styr även vilken betydelse den professionelle har att själv avgöra vad som är att göra rätt.
Etiken betonar den enskildes möjlighet att fatta val och kunna avgöra om det blir rätt. Här finns oftast inte uttalat vad som är att göra rätt utan detta är den enskildes beslut. Denna valfrihet är en utmaning att kunna hantera. Genom tiderna har kunskap för att göra rätt hämtats från den religiösa och filosofiska sfären. Aristoteles från den grekiska Antikens tänkare skrev exempelvis om detta i sin bok Den Nichomachiska etiken genom att betona hur människan behövde träna att utveckla sina dygder (”duglighet”) göra goda handlingar samt utveckla en balanserad hållning. Besinning var något som hyllades i Antiken. Det innebar exempelvis att utveckla vänskap som varken var överdriften dominans eller underdriften underkastelse. Denna balanserade hållning styrdes av människans förnuft och vilja och omfattade våra känslor och begär/lustar. I de antika dramerna gestaltades dessa tankar om hur människan som inte kunde balansera drabbades av gudarnas vrede och blev olyckliga.
Kristendomen har sedan dess dominerat våra tankar om etik och moral. De sju dödssynderna och motsvarande dygder har likheter med Aristoteles, där exempelvis dygden medmänsklighet motsvaras av dödssynden avund. Här betonas kärleken som grund för hur vi ska göra rätt, liksom ett regelsystem ”Tio Guds bud”.
Idag finns inom filosofin tankar att vi inom Västeuropa sedan 50-talet lever i en postmodern tid som kännetecknas av att det inte finns något som är rätt eller fel utan allt är relativt. ”Gud är död” utropade Nietzsche redan under 1800-talet. Gud som skulle kunna kännetecknas som tillvarons yttersta grund. Moraliska regler går i så fall inte att upprätta eftersom den moraliska frågan om vad som är en rätt handling är subjektiv. Nu finns inte längre några objektiva skyldigheter och inte några objektiva moraliska värden (nihilism). Sanningen är en konstruktion som exempelvis språkbruket visar på. Tänkande bakom den postmodernistiska synen på moral och etik är existentiella filosofer som Kierkegaard, Nietzsche, Sartre som alla betonade subjektivitetens betydelse i en framväxande vetenskaplig betoning på det objektiva. Även Wittgenstein med sina tankar om språkets konstruktion är en grund för den postmoderna teorin. Vad har då den postmoderna människan att hålla sig till?
Morenos svar på denna fråga är begreppet kreativitet/spontanitet samt att kunna upprätta tele, en ömsesidig inlevelse till den andre som kännetecknas av respekt och kärlek. Men hur ser vi på kreativitet och att göra rätt? Innebär den kreativa handlingen att vi gör rätt?
Kurslokal
Södermalm, Stockholm
Tid
Lördagen den 14 mars klockan 10.00–20.00
Söndagen den 15 mars 10.00–16.00
Kostnad
2 500 kr inkl. moms
Ledare
Kerstin Jurdell
socionom, filosofie magister, psykodramaregissör, T.E.P.
Lärare i psykodrama sedan 25 år i Sverige,
Tyskland, Finland, Norge och Portugal.
Privat verksam med utbildning, handledning
och individ/ familjeterapi.
Gästärare vid Gävle Högskola i socialt arbete samt Etik och ledarskap
Kurslokal
Södermalm, Stockholm
Tid
Lördagen den 14 mars klockan 10.00–20.00
Söndagen den 15 mars 10.00–16.00
Kostnad
2 500 kr inkl. moms
Ledare
Kerstin Jurdell
socionom, filosofie magister, psykodramaregissör, T.E.P.
grundare av Svenska Psykodramaskolan
Lärare i psykodrama sedan 20 år i Sverige,
Tyskland, Finland, Norge och Portugal.
Privat verksam med utbildning, handledning
och individ/ familjeterapi.
Kurslokal
Södermalm, Stockholm
Tid
Lördagen den 14 mars klockan 10.00–20.00
Söndagen den 15 mars 10.00–16.00
Kostnad
2 500 kr inkl. moms
Ledare
Kerstin Jurdell
socionom, filosofie magister, psykodramaregissör, T.E.P.
grundare av Svenska Psykodramaskolan
Lärare i psykodrama sedan 20 år i Sverige,
Tyskland, Finland, Norge och Portugal.
Privat verksam med utbildning, handledning
och individ/ familjeterapi.
Kommentarer
Trackback
